I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

Bakgrund: Att drabbas av en cancersjukdom kan leda till rädsla och osäkerhet men även till livsförändringar som patienten kan behöva anpassa sig till. Förmågan att anpassa sig kan ske hos patienter med en cancersjukdom genom copingstrategierna religion och andlighet. Dessa copingstrategier kan hjälpa patienterna att hantera situationen och därmed också finna en tröst och ett stöd.Syfte: Var att beskriva religion och andlighet som copingstrategier hos patienter med en cancersjukdom.Metod: Denna litteraturöversikt grundar sig på tio stycken vårdvetenskapliga artiklar som är utgivna mellan åren 2007-2013. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och MEDLINE with full text. Artiklarna har bearbetats och analyserats stegvis.Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudteman; Gud och andlighet, Positiv och negativ religiös coping och Religiöst och andligt stöd.

Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan ha förmåga att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov, såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Trots detta tenderar andliga behov att hamna i skymundan. Kritik kan riktas mot att vården har en för endimensionell syn på patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att utöva andlig omvårdnad. Studiens resultat baseras på 11 artiklar.

Studiens syfte var att genom självbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med självskadebeteende. Lidandets drama är en omvårdnadsteori av Katie Eriksson. Självskadebeteende är ett fenomen som funnits i den mänskliga historien och i samhället länge. Det är vanligast förekommande bland unga vuxna. Självskadebeteende kan bestå av att medvetet rispa, skära eller bränna huden samt intox av läkemedel och/eller alkohol.

I have studied the Swedish artist formation ?1947 års män? with a sociological perspective based on the ideas of Pierre Bourdieu. I initially made a study of the group as a whole, and after that I chose to focus on the sculptors Liss Eriksson, Arne Jones and Knut-Erik Lindberg. I have examined why some of the artists in the formation became more successful than others. My results show that the ones who were versed in culture or came from an economically or intellectually stronger background also were considered to be the most pioneering artists.

Based on the assumption that the work of contemporary Swedish poet Helena Eriksson, in various ways elaborates the inseparable relation between body and language, this study aims to investigate how this view of language comes to expression in her poetry. Stepping from a theoretical background of feminist perspectives on the body, as well as recent theories on poetic materiality, the analysis points out how the concepts of aesthetic and/or linguistic materiality, social and technological materiality, and what can be described as the ethical dimension of materiality, all as termed by Jesper Olsson and Fredrik Hertzberg, take on feminist implications in Eriksson?s poetry. Through the theory of feminist anthropologist Vicki Kirby and her account of Derrida?s general view of writing, the study makes use of a deconstructive approach to the later work of Eriksson.

Background: Children?s death is unexpected and unnatural irrespective of a long time of illness or a sudden death. Nurses working with palliative care of children experience a range of different emotions during the care. Palliative care is health promoting even though the purpose no longer is to cure. According to the nursing theorist Katie Eriksson health is possible to achieve even though the patient has got a deadly disease.

 HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård.Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet.

ALS står för Amyotrofisk lateralskleros. Det är en ovanlig sjukdom som leder till försvagning i kroppens muskler och slutligen till död. Varken intellektet, syn, hörsel eller sensoriska funktioner påverkas av sjukdomen. Den som blivit sjuk i ALS upplever många känslor under sin sjukdomstid. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson är den teoretiska referensramen i studien.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur äldre kvinnor upplever urininkontinens (UI). UI är vanlig hos äldre kvinnor. Antalet äldre inkontinenta kvinnor väntas öka väsentligt fram till 2050. Det är känt att UI-symtomen brukar förvärras med stigande ålder. Fast UI kan vara ett allvarligt problem tycks många kvinnor tolerera och acceptera det förvånansvärt väl.

ALS står för Amyotrofisk lateralskleros. Det är en ovanlig sjukdom som leder till försvagning i kroppens muskler och slutligen till död. Varken intellektet, syn, hörsel eller sensoriska funktioner påverkas av sjukdomen. Den som blivit sjuk i ALS upplever många känslor under sin sjukdomstid. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson är den teoretiska referensramen i studien.

MÄnniskan lever i en daglig tillvaro av emotionell balans. Denna balans kan störas av en traumatisk händelse som ofta leder till fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskan inom akutsjukvård står i nära kontakt med patienter och närstående, redo att lindra lidande. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som definierar lidandet som en normal emotionell reaktion. Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskans emotionella stöd till patienter och närstående i samband med livsavgörande händelser i akutsjukvård.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv.

Abstract:Theoretical framework:  The Theory of Suffering by Katie Eriksson was used.Aim: The aim was to illuminate factors that influence women?s choice to seek care for urinary incontinence.Method: This literature review was based on a sample of nine qualitative and quantitative studies. Modified templates were used to assess the quality of the studies. Analysis of the results was done withmanifest content analysis.Findings: Findings made clear that the experience of shame is a central factor for women not to seek treatment for their urinary incontinence UI. Women had to have severe loss of quality of life in order to seek help for their UI, and the loss of quality of life had to be subjectively larger than the feeling of shame.